Mumsigt värre


Åh! Idag svängde min mamma förbi mitt jobb och gav mig en skärtorsdagsgodis, ett marsipanägg från bageri, i förskott!

 

Ehm. Jag råkade dock äta upp det mesta innan jag hann fotografera det.

Äntligen är det klart!

Jag har till sist fått ändan ur vagnen och målat om min skänk! Dessutom är det strax är det påsk. Två anledningar att fira! Detta görs med knäckiga minikladdkakor med glasyr, upplagda på fatet Delfi. Till detta: mjölk i mitt favoritglas, fin duk på bordet och ett litet påskliljearrangemang i Eldorado-skål.

 


Det här är dock bara början! Senare i veckan kommer nämligen en Påskspecial från Skänken - ett påskinspirerat bildreportage. Håll utkik!



Moccabakelser!

 

Här kommer de utlovade fotografierna, samt receptet på moccabakelserna! Är dock inte särskilt nöjd med bilderna, då jag varken hade tillgång till dagsljus eller stativ när jag tog dem, men så kan det gå. Hoppas de är aptitretande ändå!

 



Recept för tio små moccabakelser


Marängmassa

3 äggvitor
1,75 dl socker

Moccakräm
0,25 dl bryggmalet kaffe
0,75 dl vatten
125 g osaltat smör
0,5 dl florsocker
1,5 äggula

Garnering
1 påse mandelspån
Cocktailbär


Förberedelser
Markera på bakplåtspapper 20 cirklar med 5 cm i diameter. Smörj papperet och lägg det på en plåt.
Ställ fram smöret så att det blir rumsvarmt men inte smälter.
Sätt ugnen på 125 grader.
Brygg kaffe.

Maränger
Vispa äggvitor och socker till en fast smet. Lägg smeten i en strut och spritsa ut på markeringarna på bakplåtspapperet. Börja i mitten och spritsa i cirkel tills cirkeln blir fylld. Grädda mitt i ugnen ca 30 min eller tills marängen är torr. Låt kakorna svalna på galler.


Moccakräm
Rör smöret poröst med siktat florsocker. Tillsätt äggulorna, en i taget, och rör en stund mellan varje. Häll i det avsvalnade kaffet.


Slutfix
Lägg ihop marängerna två och två med kräm emellan. Bred ett krämlager runtom kanterna. Rulla eller vänd bakelserna i mandelspån. Spritsa resten av krämen ovanpå bakelserna. Sätt ett coctailbär i mitten.


Klart!




P.S. Den enormt fina kupan fick jag för 15 kr eftersom den
saknade undertallrik. Jag köpte en tallrik att ha till för
en tia och gick överlycklig hem med mitt fynd!

Ovanför sängen

 

Som bekant, är jag himla förtjust i att komponera ihop en massa fina saker till små stilleben. Såhär ser hyllan ovanför min säng ut! Skulle hellre velat ha den i ett kök, men då mitt är så yttepyttigt att det är helt omöjligt, får jag nöja mig såhär. Och det går ju också bra!

 

Allt på hyllan är loppisfynd utom den prickiga koppen! Hyllan har min kära mor tillverkat i sin ungdom, fast jag har stått för färgvalet. Leksakshästen hittade jag på en "bordsloppis" i julas. En hundring fick jag ge, vilket egentligen är lite över min loppispolicy, men den var så himmelens fin att jag inte kunde låta bli! Den kommer från LEKO, som jag tror är föregångaren till BRIO. Ljusstaken fann jag på samma loppis, men hos en annan säljare. Jag gav 30 kronor. Träasken, som är en gammal tysk pepparkakslåda, 40 kronor. I somras fann jag den röda plåtburken, 20 kronor. Den gula burken kostade en hundring på loppis i somras, och tar därmed priset som den dyraste burk jag någonsin köpt. Men jag hade spanat efter just precis en sådan snygging hur länge som helst, så när jag ÄNTLIGEN fick tag på en slog jag till direkt! Den är absolut värd pengarna. På Åhléns hittade jag i julas den prickiga koppen för 50 kr. Koppar och andra saker på krokarna, någon femma på olika loppisar.


 


Fyra tapeter med hus på


Igår när jag satt och spanade efter tjusiga tapeter på nätet, kom jag över dessa tre snyggisar med husdekor! Dock skulle jag aldrig själv tapetsera med dem, av olika anledningar..:



Sådant här gillar jag! När det inte finns en enda millimeters yta som inte föreställer någonting. Varför jag aldrig skulle tapetsera med den? Den är alldeles för hysterisk! Ett helt rum i denna skulle ju göra en scizofren. Fast den är nog inte heller tänkt att vara någonting annat än en fondtapet. Kommer från Cole & Son.




Den här glada tapeten kommer från Sandberg och heter Saga (tror jag)! Hade jag fått tapetsera ett barnrum, skulle jag valt denna på en av väggarna. Kanske skulle funka i en liten hall också! Hade jag satt den i ett större rum skulle jag nog ledsna rätt fort. Tänk er detta mönster på tunna, prassliga papperspåsar som man till exempel kan lägga godis eller färgglada knappar i! Mys!






Jag vet inte om denna tapet skiljer sig från den förra förutom i färgsättningen, men den heter Kaspar i alla fall, också från Sandbergs. Det är så roligt, för jag hade aldrig sett tapeten förrän igår kväll. Och idag, när jag var och städade hos en familj jag aldrig varit hos tidigare (jag jobbar som städare), så hade de denna tapet fast i guld i ett av rummen! Märkligt sammanträffande!


 

Den här tapeten från Cole & Son heter Eco House om jag förstått saken rätt. Den är ruskigt snygg! Och ruskigt kuslig, för tittar man närmare så ser man massor av människor som klänger sig fast i- och hoppar från de dystra höghusen... Hu! Hur som helst är denna tapet, trots sin supersnygghet, alldeles för deprimerande för deprimerande för mig. Med eller utan självmordshoppare.

 

 


En ny kärlek

 


Min senaste förälskelse i matväg heter Soygurt från Carlshamn! Jag är inget större fan av yoghurt annars, tycker mest att det blir sötsliskigt, men det här är mums! Jag har provat jordgubbssmaken och blåbärssmaken och är helt frälst på sistnämnda, för det smakar verkligen blåbär och inte tillsatser.

Soygurt är dock inte så nyttigt som man kan tro vid en första anblick. Med sina över 7% tillsatt socker, bör väl produkten snarare ses som ett lightgodis än som mellanmål... Men - himla gott med bär och müsli till, värt att prova!

Hem till rötterna



Jag har blivit sjuk igen. Funderar på att ta med lite pick & pack och bege mig de ca 500 metrarna hem till mina föräldrar, för lite ompyssling och lugn och ro från lägenhetslivet. Och för att kunna ligga i en soffa framför en film (jag har varken soffa eller teve) och mysa med mina gamla kissemissar. På bilden - mästerkatten Misse.


Magi?!

 

 

Här sitter jag, i min kära kamrat Jojjos kök, och breder desperat moccakräm på maränger som trillar i en miljard bitar för varje gång man petar på dem.

 

 

Tanken var att det skulle bli moccabakelser. När vi änligen fått på all kräm (och hälften av marängerna försvunnit), såg de ut såhär.

 

 

En inte allt för imponerande syn, med andra ord. Jojjo demonstrerar sina känslor.

 

 

...för jag menar, det var ju meningen att de skulle se ut ungefär såhär...? Var gick det snett, liksom?

 

 

Besvikna gjorde vi det sista på bakelserna, nämligen att rulla dem i mandelflarn och sätta ett cocktailbär på toppen. Och sedan fattar jag inte riktigt vad som hände? Jag tror att någon bytte ut bakelserna och ersatte dem med andra, superfina, när vi tittade bort?

 

 

För kolla här så perfekta de blev helt plötsligt!

 

 

Både jag och Jojjo stod som frågetecken och fattade ingenting. Fattar ni?!

 


PS. De dåliga bilderna beror på att de är tagna med mobilkamera.
Men jag lånade hem två av bakelserna och fotograferade dem!
Dessa foton, tillsammans med receptet, får ni när jag redigerat dem klart...

Den mystiska sparbössan

Han fick ledigt ändå. Böckernas nya stöd fick bli den här sparbössan. Jag gillar den och blir inte klok på den! Hade det inte varit för att den är så krackelerad, hade jag varit övertygad om att den var nyproducerad. Men det kanske är en nyproduktion av dålig kvalitet? Någonting säger mig dock att så är icke fallet... Hålet där man skall peta i mynten är för smalt för en tiokrona, men de andra valörerna går in.


Undertill finns den här suddiga märkningen. Sparbössan döljer sitt ursprung lika bra som slantarna i den... Vet ni någonting som inte jag vet...?

Bokbesvikelser - och överraskningar!

Lars Ahlins bok Egen spis köpte jag någon gång i somras. Jag tyckte omslaget var så himla snyggt och dessutom lät titeln, "Egen spis", som om boken kunde ha någonting med kvinnors roll i hemmet att göra. Och sådant är alltid intressant att läsa om, när böckerna är utgivna under tidigt nittonhundatal (denna bok kommer från 1953)!

 

Jag började läsa boken för ett litet tag sedan och måste nog tyvärr tillkännage att den passar bättre som prydnad i hyllan än som lektyr. För den är så HIMMELELENS tråkig! Handlar om i princip ingenting, och är knappt rolig så som det utlovades på baksidetexten. Den var faktiskt så innehållslös att jag gav upp innan jag ens kommit till hälften, någonting jag i princip aldrig gjort tidigare.

 

Frågan är nu vad man gör med en sådan här förrädisk bok? Det känns ju fel att spara på den när man ogillar den? Samtidigt som omslaget är så käckt och piffigt? Jag är kluven...

 

 

Strindbergs klassiker Röda Rummet i en stilig pocketutgåva från 1961, fick ersätta Egen spis. Jag brukar inte gilla långa, malande beskrivningar men hittills är den helt okej! En stor överraskning för mig är att jag tycker mig skönja en humoristisk underton i hela berättelsen? Eller är det bara för att jag vant mig vid lättsinniga, kåserande romaner och helt har tappat den litterära sansen?! Det kan jag faktiskt inte svara på...


Turen på min sida!

Såhär såg det ut på en av fönsterbrädorna i min lägenhet för några veckor sedan. Strax efter att jag tagit bilden råkade jag sopa ned den lilla fina krukan längst till vänster. Den gick i golvet och blev till massor av småsplitter. Krukan var en av mina favoriter - man blir så glad av den! - så jag gick omkring och tjurade i flera dagar. ...Ända tills i tisdags, då jag ramlade över en precis likadan kruka på loppis! Denna krukan är visserligen lite större och inte lika "pluttcharmig". Den är rätt krackelerad också. Men äh, snacka om att ha tur ändå!

 

Här en närbild. Krukan kommer från Portugal, och jag har aldrig sett några andra exemplar av den än just mina två.

Botten ser ut såhär. Finns det någon som vet någonting mer om den?


Nyförvärv till kökspatrullen

 

Se här vilken fulsnygg sak som jag hittade på loppis i veckan! Jag vet inte vad den är till för egentligen men jag använder den som kökshandduk. Någonting som förmodligen inte var tänkt då den gjordes, för den är lite för stor och torkar disken jättedåligt. Men, skall man ha det fint, får man torka pint, som jag brukar säga! (?)

 

En grej jag kommit på är att tre av mina fem kökshanddukar har svampar på sig. En hemlig faschination som jag inte är medveten om själv ens? Fast det är klart, svampar är ju stiligt!

 


Är det vår?!



Jag funderar på att ge den lille domherren som tjänstgör som bokstöd härhemma säsongsledigt redan nu. Ja, ja, det finns visserligen en del snö kvar på marken och ja, ja, det är väl fortfarande lite kallt.


Böckerna kommer såklart att sakna honom. Men jag tror pippin behöver semester. Han trivs bäst i kallare klimat...

John Vachon

John Vachon var en fotograf verksam i USA undet slutet av 30-talet och framåt. Han fotograferade vanligt folk, ofta sådana som hade det sämre ställt i samhället. Här har ni några av mina favoritbilder.




Det här var den första bild jag såg av John Vachon. "Negro boy near Cincinnati, Ohio"
, heter den. Tagen omkring år 1943. Åh, den är så fin! Och väcker så många funderingar...

 




Jag tycker det här huset ser ut som timmerkojan som Kalle Anka bygger varenda julafton för att hålla den sjungande fågeln borta. Är det ett dass? En väldigt påkostad lekstuga?






Den här bilden är en av mina favoriter. Hon ser så upprorisk ut, flickan. Undrar vad det blev av henne sedan?






Och den här mannen ser ut att vara vänligheten själv!


















Ytterligare en av mina favoritbilder. Vad är det för slags korgar? Var är hon på väg?
Vem är hon?









"Huston, 1943"









Vaccinering, Texas, 1943.









Detta fotografi får avsluta mitt inlägg om John Vachon. Också denna är en favorit, är det storasyster med lillebror vi ser?

Vaereförnåt?

 

 

Dessa två skålar har jag hittat på två olika loppisar vid två olika tillfällen. Jag har ingen aning om vad det är för märke på dem eller varifrån de kommer. Jag är faktiskt inte ens säker på om de kommer från samma fabrik! Jag vet inte varför, men jag tycker att de känns polska. Kan det stämma?




Under en av skålarna finns denna märkning (ifylld så att den skall synas bättre). Föreställer det en fågel? Under den andra skålen finns bara märkningen L 4. Jag antar att de kommer från samma tillverkare eftersom de är så snarlika i stilen och har L-märkning båda två, men man vet ju aldrig! Känner du igen skålarna eller märkningen? Hjälp mig!


Men visst är de söta?!


Kusin C-vitamin hälsar på

 


En C-vitaminbomb så det skriker om det! Grape- och banansallad, en halv grapefrukt och apelsinjuice att dricka till, ett mumsigt mellanmål som kan vara välbehövligt såhär i vintertider!

Blomsterfint

Såhär såg det ut härhemma för någon vecka sedan. Jag åkte till Plantagen med min personliga trädgårdsmästare, alias min kära mor, och fick med mig lite våriga plantor hem!


I hallen fick några påskliljor flytta in.



På köksbänken bor dessa, som jag glömt bort namnet på. Men fina är de!



En sak som jag förknippar oerhört mycket med våren är krokusar. Dessa slog ut och blev alldeles snövita.


Ytterligare en krokusplantering, denna på hyllan bredvid sängen.


Och sist men inte minst, i badrummet flyttade en påsklilja planterad i en äggkopp in. Jag var lite orolig för den eftersom den inte skulle få något solljus och hade en så liten kruka, men den klarade sig finfint! Varenda morgon när man halvt avsvimmad av trötthet kom in i badrummet, tittade den på en med sitt gula ansikte och sade med sjungande röst: "God morgon Cicci! Vad jag är glad att se dig!". Genast blev man lite piggare...


PS. Jag glömde såklart bort att fotografera blommorna när de slagit ut...


Hyllplock

 

 

Såhär såg det ut på min stringhylla fram till igår, då jag rumsterade om helt. Jag gillar att göra små stilleben på hyllorna, det är ett enkelt sett att variera hemma och dessutom roligt att plocka ihop! Bara att slänga ihop en massa saker man tycker är fina och som går ihop till färg och form. "Utställningen" på bilden är inspirerad av vintern med dess vita, skira is och snö. Synd bara att tapeten bakom, som förresten inte bara finns bakom hyllan utan täcker alla väggar i min läggenhet, är så fruktansvärd. Jag avskyr både färgen och mönstret och dessutom är den sliten och äcklig. Men, men, det är väl sådant man får ta när man bor i hyreslägenhet... Hade jag fått välja skulle jag målat själva bostadsrummet i en väldigt ljus nyans, kanske ljusblått eller jääääätteljusgult. Den lilla hallen skulle nog bli skrikigt turkos eller röd. Mmm...


RSS 2.0